Bobarhet på Emsalö

Medborgarforskning pågår på Emsalö – en bobarhets analys

En arbetsgrupp bestående av öbor kartlägger och forskar i hur bobar vår ö, Emsalö är! En enkät har ordnats 15.10.2023.

En Ö-träff hålls 5.3.2024 kl.18 på Poukama om projektet.
Bobarhetsanalysen presenteras samt diskussion.
Välkommen – kaffeservering.

Se även fliken Bobarhet.

Enkäten:

https://forms.gle/MQRFPTz1mKdDMnx1A

Mera info om projektet finns:  https://www.emsalo.fi/bobarhet/ eller titta in i Byaboden och prata med Irina!

Letning av kvarts på Emsalö i slutet av sommaren

Någonstans på Emsalö, Vessö, Pellinge och kanske Onas kommer man att kartlägga kvartsfyndigheter under sensommaren och början av hösten 2023. Men det är mycket oklart om det hittas kvarts i sådana halter att en gruvverksamhet skulle löna sig. Trots allt kan en markägare stoppa hela gruvprojektet genom att neka till att överlåta sin mark för en gruva.
– Jag skulle inte bli sömnlös för den här saken, säger överinspektör Esa Tuominen från Tukes till Emsalö Byaråd.
I pressen har det skrivits om att frågan skulle gälla reservering för gruvdrift. Så är det i alla fall inte, gruvlagen känner inte ens till gruvreservering.

Betongbranschföretaget MaxBe Oy från Vanda har fått ett reserveringstillstånd av Tukes (Turvallisuus- ja kemikaalivirasto) 25.3.2023 för att preliminärt kartlägga förekomsten av kvarts på ett visst område. Det här har gjorts för att andra möjliga konkurrenter inte ska kunna komma emellan och ordna egna malmletningstillstånd så länge som MaxBe:s tillstånd är i kraft. MaxBe har förtursrätt i att söka egentligt tillstånd för malmletning åren 2024 – 2025.

Var skulle det letas och hur
Precis var och på vilket sätt företaget kommer att göra sina kartläggningar vet man inte. Normalt är att reservering görs för ett mycket större område än var letningen sen faktiskt sker. Området som MaxBe Oy har reserverat är nästan 200 km2 stort i form av en triangel. Triangelns norra spets är i Borgå, i väster i Onas och i öster i Pellinge. I centrum av området finns hela Emsalö och största delen av Vessö. Reserveringsområdet heter ”Kristalli”.

Enligt gruvlagen får man göra geologiska mätningar och ta smärre prov på andras markområden utgående från att provtagningarna inte förorsakar alltför stora men eller störningar. Reserveringen begränsar inte markägarnas rättigheter eller andra markanvändningsbehov och planeringar.

Letning får göras inom ramen för allemansrätten. Grävningar eller maskinarbete får inte göras. Små prover från berg får tas med stenhammare och möjliga spår ska städas.
– Vanligtvis ingår här geofysiska mätningar med mätinstrument som visar berggrundens magnetfält, elektrisk konduktivitet eller ändringar i viktstrukturen som avviker från omgivningen. Det här kan visa på tyngre element i bergsstrukturen förklarar överinspektör Tuominen.
– Också användningen av droner eller modellflyg kan komma i fråga.

Utgående från dessa data kan man rita en noggrannare karta över fyndigheterna i berggrunden. Kartläggningsarbetet görs som beställningsarbete av specialiserade företag i branschen.

I MaxBe Oy:s reserveringsansökan hänvisas till tidigare fynd som kan visa på att det finns kvarts i området. Det här torde basera sig på fynd från företagets egna undersökningar, antar överinspektör Tuominen. Han har rådgivit tillståndssökaren om hur man ska gå tillväga före inlämning av ansökan och i samband härmed har saken nämnts.

Från de provborrningar som gjorts om mineralhalterna i Finland har det inte funnits uppgifter om kvartsfynd. Och inte finns det andra uppgifter heller om att det skulle finnas intressanta fynd på Emsalö, vet Tuominen att berätta.

Vad är kvarts?
Kvarts är ett mycket vanligt mineral och förekommer bl.a. i granit och gneiss. Kvarts används allmänt i tillverkningen av glas och i betong men är också viktig för olika lösningar inom ny teknologi.

Överinspektör Tuominen nämner att t.ex. kvarts kan förekomma i sprickor av gneiss. Men han anser det för osannolikt att det kan förekomma på Emsalö i så ren form att återvinning skulle vara lönsam. Alltså, vi behöver inte oroa oss för att maskiner skulle börja röra sig på Emsalös vackra strandklippor för att söka kvartsfyndigheter.

Kvarts är ett så vanligt mineral i Finland att återvinning lönar sig först när den finns i en nästan ren form, uppskattar Tuominen. Att bryta och avskilja det från annat stenmaterial är helt enkelt inte lönsamt. Kvartsgruvor finns i Finland bl.a. nära Kemi. Om man skulle börja med brytning på Emsalö så skulle det vara en mycket liten verksamhet.

Hur besvärar man sig om projektet
I reserveringslovet som beviljats ingår i slutet besvärsanvisningar. Besvärstiden upphör 29.6.2023. Om projektet framskrider till ett letningstillstånd, kommer fastighetsägare att få möjlighet att ge utlåtande. Tukes överinspektör Tuominen säger dock att det lönar sig att satsa på besvär först när det mot förmodan söks tillstånd för gruvdrift.
– Besvären ska basera sig på vad som står i gruvlagen där det finns mycket mera att välja från om sökande av gruvtillstånd än i fråga om andra ansökningar, säger Tuominen.
I gruvlagen bestäms vilka avstånd en gruva får ha till bebyggelse, trafikleder, gravgårdar mm. Gruvföretaget hamnar att söka många tillstånd rörande miljön, vattenverksamhet mm. och för varje tillstånd kan man besvära sig om förutsättningar finns.

Ifall en kvartsgruva skulle komma på ens egen fastighet, kan ägaren stoppa det genom att vägra hyra ut eller sälja fastigheten för gruvverksamhet. Om det är fråga om ett nationellt ekonomiskt viktigt projekt kan gruvföretaget söka beslut av regeringen om att expropriera området.
– Kvartsens betydelse för landets ekonomi är dock så liten att ett sådant här beslut knappast görs, uppskattar överinspektör Tuominen.

TAPANI MASIKKALA, översättning BEBBE NYBERG

MaxBe:s kartläggningsplan som Tukes gett reserveringsbeslut för kan ses på webben under ”Tukes Varauspäätös 23.5.2023”. Beteckningen är VA 2023:0034.

Varför har mittlinje på Emsalövägen inte målats söderut från Bengtsby?

Då man diskuterat trafiksäkerheten på Emsalö har det ofta kommit fram att byborna undrat varför mittlinjen målas årligen till Bengtsby, men inte därifrån vidare till Varlaxudden? Saknaden av den målade mittlinjen upplevs som en trafikfara, då människorna kör för nära mitten av vägen och ginar i kurvorna på den smala och kurviga vägen med dålig sikt. Emsalö Byaråd frågade därför NMT-centralen om orsaken till detta. Nedan NMT-centralens svar fritt översatt (se den finska texten):

”Emsalövägens bredd är ca. 6,0 m bred och trafikmängden 749 fordon per dygn. Enligt gällande direktiv skall både mittlinje och sidolinjer målas med denna bredd och trafikmängd. Ett undantag till detta är, om spärrlinjens (den heldragna linjen) andel av vägens hela längd är betydande. Om spärrlinjens andel överstiger 40 % av väglängden, så kan NMT-centralen överväga att inte måla mittlinjen. Då Emsalövägen söderut från Bengtsby (Bengtsby – Varlax lotsstation) är mycket kurvig och backig och har dålig sikt, skulle spärrlinjens andel för den delen av Emsalövägen var över 40 %. Därför har man valt att lämna mittlinjen omålad.

Det är svårt att underhålla mittlinjen på en smal, kurvig väg, då linjerna slits snabbt bort när fordonen kör över linjerna. Man kommer att överväga dragningen av Emsalövägens mittlinjer på nytt när man nästa gång skall belägga vägen och igen måla mitt- och sidolinjerna. Men också då kan det hända att NTM-centralen kommer till samma avvägning att inte måla dem hela vägen till Varlax udden.”